.

Efter att Aurores mamma dör gifter hennes pappa om sig med sin kusins änka. Den lyckiga uppväxt hon haft med sin familj får ett snabbt slut när hennes nya styvmor (och pappa) börjar misshandla henne något fruktansvärt. Invånarna i byn väljer att ignorera vad som händer framför näsan på dem.

En sann berättelse om hur Aurore Gagnon blev misshandlad till döds när hon var 11 år gammal.

Aldrig kommer jag se om denna film. Inte för att den är dålig, utan för att jag kommer minnas varje minut hur länge som helst och må dåligt av det. Handligen N´näter sig fast i huvudet och får en att verkligen vilja ta fram yxan och hugga huvuden av folk.

Även om jag inte kommer känna för att se den rekomenderar jag den till er andra!

Jag såg denna film för en klasskompis hade lagt upp bilden och berättat om filmen på sin bilddagbok. Något hon skrev höll jag verkligen med om. När sluttexterna börjar rulla så spelas ingen bakgrundsmusik, utan det är helt tyst. Annars brukar det finnas musik på slutet så man ska känslan kvar av filmen, men det behövdes inte för allt man känner är tomt liksom... Ni få se själv.

Ps. Jag grinade redan på förtexterna.